Magdalenas vÀrld

Mars 💜
34 Är har gÄtt
Idag Àr det den 10 mars. I morgon fyller min förstfödde 34 Är. Det Àr ofattbart. Det betyder att det Àr 34 Är sedan Olof Palme blev mördad. Dessa tvÄ hÀndelser kommer alltid att förbli sammanflÀtade för mig. Jag ska höra av mig till sonen idag och höra vad han har tÀnkt sig. Kanske blir det en semla pÄ stan med barnbarnet. SjÀlv Àr jag sjukskriven denna vecka. Det kan ibland vara pÄfrestande att bli sjuk sÄ pass ofta som jag men det Àr ocksÄ en paus och chans till eftertanke i vardagen. Fast ÀndÄ har jag hÄllit mig ovanligt frisk hela 2019. Jag var lite sjuk pÄ semestern men annars frisk som en nötkÀrna. 

Omtumlande mÄnad
Januari har varit omtumlande. SÄ mÄnga kÀnslor i omlopp. Samtidigt som det varit tufft pÄ en av mina arbetsplatser sÄ har det varit helt fantastiskt att slÀppa min första bok. Den 10 januari kom den i min Àgo och den 28 januari var det dags för releasefest. Jag ska skriva ett sÀrskilt inlÀgg om det. Nu skriver jag pÄ nÀsta bok. Eller rÀttare sagt pÄ tvÄ. Dels skriver jag pÄ nÀsta bok som ska ges ut av Studentlitteratur. Den kommer att vara en fortsÀttning eller snarare en fördjupning av den första. Den första boken fokuserade pÄ ohÀlsa och denna kommer att fokusera pÄ hÀlsa. Men parallellt med den skriver jag pÄ en skönlitterÀr bok. 

Solveig
Jag tar alla stunder jag kan men var tvungen att bromsa lite i det skönlitterÀra skrivandet. Det Àr boken om Solveig som jag sÀkert nÀmnt tidigare. Jag har anmÀlt mig till skrivarkurser bÄde i vÄr och i sommar. Det Àr dÄ jag vet att jag sÀkert kommer till skott med skrivandet. Dessutom har jag hyrt ett stÀlle i skÀrgÄrden i sommar dÀr jag kan sitta och skriva för sedan mÄste jag fokusera helt pÄ min fackbok för Studentlitteratur som jag kallar KASAM-boken. 

Författare
TĂ€nk att jag skulle fĂ„ kalla mig författare till slut. Det har alltid varit en dröm men nĂ„got jag inte vĂ„gat hoppas pĂ„. Än sĂ„ lĂ€nge har jag vĂ€l inte sĂ„ mycket att hĂ€nga i julgranen men att min bok sĂ„lt i 295 ex efter 2 mĂ„nader Ă€r Ă€ndĂ„ inte sĂ„ pjĂ„kigt. Fick rapport igĂ„r frĂ„n min förlĂ€ggare som tackade sĂ„ för uppmĂ€rksamheten hon fĂ„tt av mig. Till och med VD:n för Studentlitteratur hade kommit till henne och gratulerat till inlĂ€gget jag lagt upp pĂ„ Linkedin och som spridit sig bland de anstĂ€llda förlĂ€ggarna. Jag lĂ€gger in det nedan sĂ„ ni kan se vad jag skrev. Hon blev sĂ„ glad. Tanken var inte i första hand att det skulle nĂ„ henne men sĂ„ roligt att det gjorde det och att hon blev sĂ„ glad. Vad lĂ€tt det Ă€r att ta för givet att mĂ€nniskor vet att de Ă€r sĂ„ bra. Det Ă€r sĂ„ lĂ€tt att man glömmer berĂ€tta det. 

Outforskade omrÄden
Jag har redan börjat spÄna pÄ min nÀsta bok för Studentlitteratur. Synopsiset Àr nÀstan klart. Jag har inte brÄttom men idéerna mÄste skrivas ned nÀr de kommer för annars Àr det tomt nÀr jag behöver dem. SÄ antingen blir det den men jag funderar ocksÄ pÄ en alternativ idé som Àn sÄ lÀnge snurrar i mitt huvud. Dock Àr det inte sÀkert att jag i sÄ fall skulle fÄ behÄlla min förlÀggare. Eftersom hon har ansvar för specialpedagogik Àr det viktigt för mig att hÄlla mig inom det ÀmnesomrÄdet sÄ det kan hÀnda att det blir den första idén.

SĂ„ga, raspa, fila och sandpappra
Jag vill skriva om Ă€mnen och mĂ€nniskor som jag inte tror det finns sĂ„ mycket skrivet om. SĂ„dant man aldrig hör om i min bransch. Det Ă€r det som triggar mig. Att lyfta mĂ€nniskor och outforsade omrĂ„den som inte uppmĂ€rksammats i den omfattning de förtjĂ€nar. Jag vill gĂ€rna att nĂ€sta bok ska bli en intervjubok. Jag Ă€lskar verkligen intervjuformen och vill tillbaka till den. Vi fĂ„r se vad det blir. Än har jag mycket kvar att bĂ„de sĂ„ga, raspa och sĂ„ smĂ„ningom fila och sandpappra pĂ„ KASAM-boken.
 
 Följ gÀrna bloggen pÄ 
Follow
💜
 
Kerstin Hultén, förlÀggare pÄ Studentlitteratur Foto: Carola Holm-Palonen
 
FörlÀggare
Den hĂ€r fina mĂ€nniskan har kommit att betyda mycket för mig. Kerstin Ă€r min förlĂ€ggare pĂ„ Studentlitteratur. Hon Ă€r den som alltid tror pĂ„ mig, som uppmuntrar mig vid motgĂ„ngar, som finns som ett bollplank nĂ€r jag ska ta beslut. Oftast sĂ€ger hon "ja, ja jĂ€ttebra", men ibland sĂ€ger hon "nej" vilket gör mig trygg. NĂ€r jag Ă€r osĂ€ker samtalar vi om det och pĂ„ sĂ„ vis kommer jag oftast sjĂ€lv fram till hur jag vill ha det. Nu har hon varit pĂ„ Nera 2020 i Åbo dĂ€r min instavĂ€n och kollega Carola Holm-Palonen trĂ€ffade henne och tog bilden. Tack Carola! 📙
 
Ni som skriver, hur ser er relation ut till era förlÀggare?Och ni som inte skriver, har ni en bra relation till er arbetsledare? Blir ni coachade sÄ som ni önskar? Skriv gÀrna en kommentar. Jag svarar alltid.