Magdalenas värld

Septembersol
En riktigt skön och härlig septemberdag. Jag har druckit mitt morgonte på balkongen i värmande sol, för numera blir det bara te. Ja jag säger bara för jag saknar mitt morgonkaffe men det är inte att tänka på. En kopp kaffe blir det några timmar senare, eller efter lunch. Trist tycker jag. Magkatarren som jag haft sedan midsommar börjar gå mig på nerverna. Jag tror bestämt det snart är dags att besöka en läkare. Det är stopp i mitt huvud. Inte mycket mer går att ta in. Däremot kan en del behöva komma ut och det är därför jag skriver. Datorn går bra men inte mobilen. Jag kan inte läsa DN, inga magasin, inte någon bok och jag känner att jag bör kolla på skärmar så lite som möjligt. Men några ord här känns nödvändiga att få ner.
 
Jag försöker ta vara på mina semesterdagar så gott det går och idag är fjärde dagen av vila men jag är långt ifrån utvilad. I lördags var jag paralyserad, så som jag kan bli när jag är uppvarvad och försöker att stoppa flödet. Jag orkade ingenting, kunde knappt förflytta mig, hade bara ett stort behov av att avskärma mig så jag gick ingenstans. Likadant blev det igår men på kvällen kom jag i alla fall i väg in och dansade. Jag har ett stort behov av att hålla mig borta från City. Ändå är det mycket planerat mitt i City de närmsta dagarna. Ikväll ska jag till Djurgårn och Cirkus på föreläsning, i morgon egen föreläsning på Östermalm och på torsdag styrelsemöte på Söder. Jag blir extremt uttröttad, men på torsdag dag får jag vila igen, i alla fall några timmar. Nästa vecka är en långvecka på jobbet. Det här är min kortvecka.
 
Långvecka betyder att jag jobbar tre dagar som anställd och två som frilans. Men på mina frilansdagar som ska vara semesterdagar ska jag på två läkarbesök. Sen åker jag till Göteborg. Det kan väl betraktas som vilodag i och för sig men risken är ju att det blir mycket stadspuls där med. Jag vet att jag är i ett kritiskt tillstånd just nu och därför försöker jag begränsa mig men det är oerhört svårt. Jag har tagit "bromsmedicin" ett par dagar, vi får se om det hjälper. Det är svårt att säga nej. Styrelsemötet på torsdag behöver jag gå på eftersom jag ställde in det förra. Föreläsningen i kväll är nöje så den vill jag gå på och att ställa in förelsäningen i morgon är inte att tänka på. Dessutom har jag fått nya förfrågningar och det är ju det jag vill och behöver men just nu snurrar det snabbt och mycket. Ibland kan jag behöva sjukskriva mig en vecka i förebyggande syfte när jag känner såhär. Eller förebyggande är det ju egentligen inte. Det jag har nu är symtom, det jag kallar "psykisk feber". I det läget gäller det att ta det ytterst försiktigt när man har bipolär diagnos som jag. 
 
Så vad är det då jag gör? Numera kan man säga att mitt arbete står på fyra ben. Det låter kanske lite larvigt men det är ett sätt för mig att strukturera och hålla ordning på allt. Allt ger betalt men jag måste så att säga se till att tjäna lite bättre på två av benen för att kunna betala de andra två så balans behövs ur alla möjliga aspekter. Om jag sak räkna upp allt jag gör blir jag själv förvånad över hur mycket det är. Kanske är det lika bra att låta bli men här är ett försök. Jag arbetar dels som specialpedagog på en gymnasieskola, författare/influencer/skribent, så kallad Mental Health Advocate. Jag skriver om Mental Hälsa i sociala medier, framför allt på Instagram och Linkedin men även på Facebook. Dessutom har jag under året som gått författat en bok om psykisk hälsa och ohälsa i skolan som ska ges ut av Studentlitteratur inom inte allt för lång tid. På de andra två benen är jag föreläsare/handledare samt styrelseledamot i två föreningar.
 
Att arbeta med föreningsarbete med fokus på mental hälsa är ett av mina viktigare arbeten. Jag sitter i styrelsen för en brukarförening (OCD-föreningen i Stockholms län) och för paraplyorganisationen NSPH (nationell samverkan för psykisk hälsa Stockholms län). Vi arbetar intressepolitiskt mot kommun och region och arbetar för att sprida kunskap och förändra attityder och strukturer. Dessutom är vi arbetsgivare åt olika projektverksamheter. Jag jobbar också tillsammans med en samordnare för något som heter PEER support som NSPH är arbetsgivare för. En verksamhet som arbetar för att få ut människor med psykisk ohälsa i arbetslivet. Dessutom är vi arbetsgivare åt Hjärnkoll Stockholm och Uppdrag psykisk hälsa som båda sprider kunskap om psykisk hälsa och ohälsa och verkar på många olika sätt. 
 
Förutom dessa fyra inriktningar har jag såklart en hel del administrativt arbete jag sysslar med. Mailing mellan styrelseledamöter, bokföring, webbarbete, planering av nya föreläsningar, fakturering och marknadsföring. Så som det är när man driver eget. Det har varit enormt uppvarvat nu när jag  avslutade bokprojektet samtidigt som allt annat drog igång inför hösten. Nytt jobb, båda föreningarna med all den energi som följer efter sommaren och så all marknadsföring som måste göras när företaget praktiskt taget stått stilla efter sommaren. Därför försöker jag verkligen att skärma av och ta det lugnt. Men att skriva såhär hjälper mig att sortera. Nu ska jag snart börja förebereda nästa nya föreläsning men jag ska som sagt ge mig de här två veckorna till att vila huvudet och i kväll blir det inspirationsföreläsning med Elaine Eksvärd. 
 
Hur hanterar ni det här tillståndet när hjärnan går på högvarv?
 
 
 
Underbar stund på balkongen idag