Igår fick jag möjlighet att delta i friskvård som min arbetsgivare arrangerade, en något annorlunda friskvård. Skolpool Sverige bjöd på ridlektion på Lidingö och jag fick sätta mig i sadeln för första gången på tjugo år. Sist jag red blev jag avkastad i full galopp. Hästen jag red genade i hörnorna men jag var på väg rakt fram och flög av. Även då var det länge sedan jag suttit i sadeln. Jag blev liggandes, avsvimmad i ridhuset och hörde röster nånstans långt bort men visste inte var jag befann mig. Minnet ville inte komma tillbaka så jag fick spendera natten på Södersjukhuset med en rejäl hjärnskakning.
Denna gång gick det bättre. Jag hade nog förträngt att jag skulle behöva gå in och sköta om hästen i boxen men med lite hjälp vande jag mig långsamt vid att stå nära Fresto som för mig var en ganska stor häst. Sen var det dags att kasta sig upp på ryggen och börja skritta och trava. Jag fick testa på ett varv i galopp också och tanken var att jag skulle fortsätta galoppera, det gick ju trots allt ganska bra, men då började rädslan komma smygande. Jag hade inte kontroll längre och visste knappt vad jag gjorde på hästryggen. Trots allt detta kunde jag verkligen njuta fullt ut och efter passet hade jag övervunnit en rädsla jag burit med mig de senaste tjugo åren. Så mycket som jag gått omkring och aktat mig, men nu är det dags att följa Ronja i fotspåren och akta mig för hästarna där de befinner sig.