Halloween
Det sägs att det är Halloween denna helg. I "Ring P1" i morse ringde en man och värnade om den svenska All Helgonahelgen. Han ville inte att den skulle blandas samman med Halloween. Alexandra Paskalido bemöter honom med att idag kan vi inte längre tala om vad som är svenskt och inte svenskt. Idag blandas alla kulturer vilket också resulterar i att alla högtider och traditioner blandas.
Det sägs att det är Halloween denna helg. I "Ring P1" i morse ringde en man och värnade om den svenska All Helgonahelgen. Han ville inte att den skulle blandas samman med Halloween. Alexandra Paskalido bemöter honom med att idag kan vi inte längre tala om vad som är svenskt och inte svenskt. Idag blandas alla kulturer vilket också resulterar i att alla högtider och traditioner blandas.
Tiga i hjäl Halloween
En annan man ringde in och sa att vi att vi borde tiga i hjäl Halloween, så att inte ungdomar går ut och missbrukar alkohol. "Det är fel av människor i media att tala om att Halloween finns" sa han. "Lägg ner Halloween!". Alexandra Paskalido är så underbar. Hon lever sig in i hans historia när han berättar om "Halloweenungdomar" som dödat en kattunge någon stans i norra Sverige. "Men herre Gud så hemskt. Jag tycker inte om det här med våldet" fortsätter hon. "Det är jätteläskigt att de ser blodiga och läskiga ut", säger hon avvväpnande. "Men vi kan väl inte tiga i hjäl Halloween i media?" Och så skrattar hon hjärtligt. Jag har lyssnat på Ring P1 denna vecka, ett program jag annars inte står ut med. Men Alexandra Paskalido är så underbar att lyssna till, med sin proffsighet, skärpa och sitt oemotståndliga skratt.
Halloween i Mexiko
Jag minns en Halloween i Mexiko 1985. Då hade inte Halloween kommit till Sverige. Jag hade firat Halloween i USA men att se en Halloweenparad i Mexiko var något alldeles speciellt. Där fick jag möta döden själv för första gången. Jag minns hur inspirerad jag var av den paraden, så en gång när min dotter fyllde år ordnade jag ett skräckkalas. Hela familjen var engagerad och alla barn som var bjudna till kalaset skulle leta reda på en skatt. För att finna skatten var man tvungen att passera alla rum.
En annan man ringde in och sa att vi att vi borde tiga i hjäl Halloween, så att inte ungdomar går ut och missbrukar alkohol. "Det är fel av människor i media att tala om att Halloween finns" sa han. "Lägg ner Halloween!". Alexandra Paskalido är så underbar. Hon lever sig in i hans historia när han berättar om "Halloweenungdomar" som dödat en kattunge någon stans i norra Sverige. "Men herre Gud så hemskt. Jag tycker inte om det här med våldet" fortsätter hon. "Det är jätteläskigt att de ser blodiga och läskiga ut", säger hon avvväpnande. "Men vi kan väl inte tiga i hjäl Halloween i media?" Och så skrattar hon hjärtligt. Jag har lyssnat på Ring P1 denna vecka, ett program jag annars inte står ut med. Men Alexandra Paskalido är så underbar att lyssna till, med sin proffsighet, skärpa och sitt oemotståndliga skratt.
Halloween i Mexiko
Jag minns en Halloween i Mexiko 1985. Då hade inte Halloween kommit till Sverige. Jag hade firat Halloween i USA men att se en Halloweenparad i Mexiko var något alldeles speciellt. Där fick jag möta döden själv för första gången. Jag minns hur inspirerad jag var av den paraden, så en gång när min dotter fyllde år ordnade jag ett skräckkalas. Hela familjen var engagerad och alla barn som var bjudna till kalaset skulle leta reda på en skatt. För att finna skatten var man tvungen att passera alla rum.
Barnen satt och grät
Eftersom jag alltid tyckt mycket om att spela teater och sörjt att jag aldrig blev skådespelare hade jag dessvärre gått inför detta så till den grad att vi skrämde bort hälften av alla barn. De lyckades aldrig ta sig igenom rummen med spökmusik och skellett, rummet där en av mina familjemedlemmar satt högt upp på en stege med lakan över sig, eller rummet där bandspelaren spelade sagan om spöket på Canterville läst av Stig Järrel. De små syskonen satt och grät och vi fick ringa efter föräldrarna. Gud vad jag skäms så här i efterhand. Det är inte bara "Halloweenungdomar" som beter sig illa. Även trebarnsmammor kan bete sig våldsamt och skrämmande.
Reflektioner
Idag har jag tagit ett stort steg. Jag har börjat sprida denna blogg till ytterligare en nivå. Läsare tillkommer och det gör mig glad. Bloggskrivandet har kommit att betyda så mycket för mig. Att skriva är en sak men att ha en läsare är värt så oerhört mycket. I alla år har jag bara suttit och skrivit på min egen kammare. Hur kunde det ta så många år innan jag kom att tänka på att jag kunde blogga. Fast anledningen är ju den att det finns något alldeleles särskilt viktigt att säga nu och det är något jag vill förmedla.
Idag har jag tagit ett stort steg. Jag har börjat sprida denna blogg till ytterligare en nivå. Läsare tillkommer och det gör mig glad. Bloggskrivandet har kommit att betyda så mycket för mig. Att skriva är en sak men att ha en läsare är värt så oerhört mycket. I alla år har jag bara suttit och skrivit på min egen kammare. Hur kunde det ta så många år innan jag kom att tänka på att jag kunde blogga. Fast anledningen är ju den att det finns något alldeleles särskilt viktigt att säga nu och det är något jag vill förmedla.
Att bryta upp
Att bryta upp från något torde vara något som är allmängiltigt. Alla människor oavsett kön funderar nog någon gång på att bryta upp. Jag är ganska övertygad om det. Från ett boende, från ett förhållande, från ett äktenskap, ett arbete, en utbildning man påbörjat. Jag kan tänka mig en lång rad situationer man vill bryta upp från. Detta "uppbrott" behöver inte vara något som är stort i andras ögon men för dig kan det vara avgörande. Kanske har du föräldrar som har vissa förväntningar på att du ska fullborda något, kanske är det riskfyllt att sälja bostaden och leta rätt på något annat, kanske ska du inleda en ny relation och flytta till en annan ort och bryta upp från dina vänner och ditt arbete, eller kanske måste du flytta av andra skäl.
Att bryta upp från något torde vara något som är allmängiltigt. Alla människor oavsett kön funderar nog någon gång på att bryta upp. Jag är ganska övertygad om det. Från ett boende, från ett förhållande, från ett äktenskap, ett arbete, en utbildning man påbörjat. Jag kan tänka mig en lång rad situationer man vill bryta upp från. Detta "uppbrott" behöver inte vara något som är stort i andras ögon men för dig kan det vara avgörande. Kanske har du föräldrar som har vissa förväntningar på att du ska fullborda något, kanske är det riskfyllt att sälja bostaden och leta rätt på något annat, kanske ska du inleda en ny relation och flytta till en annan ort och bryta upp från dina vänner och ditt arbete, eller kanske måste du flytta av andra skäl.
Inspirera
Att bryta upp handlar också om att släppa greppet om sina barn, låta dem gå, låta dem bli fria indibider. För mig har de senaste åren bestått av många uppbrott men i september bestämde jag mig för att dela med mig av vad det innebär för mig att bryta upp från ett heltidsarbete och börja plugga på halvtid. Det låter inte stort kanske, men för mig har det varit ett avgörande beslut av många olika skäl som jag delar med mig av i bloggen. Jag hoppas att jag också ska kunna inspirera dig genom denna blogg, om det är så att du vill prova något nytt och kanske bryta upp från något gammalt.
Så fint att de låter alla blommor stå ute i höstmörkretJag kunde inte låta bli att lägga in länken
0 kommentar(er)
