Höstsolen skiner ute
Det är soligt och till och med varmt ute. Jag har lagt ut dynorna på min balkongsoffa men gissar att det kanske är den sista gången jag gör det. I min kalender har jag skrivit in att jag måste göra i ordning balkongen, jag måste hinna med det innan jag åker till Palma. För det är inte långt kvar nu, mindre än en månad. Helgerna är rätt uppbokade framöver vilket innebär att jag måste tänka på att skriva i sånt som är nödvändigt i min kalender, för att komma ihåg. Dessutom har jag nu äntligen kommit igång med träningen vilket i sig upptar en del tid. I eftermiddag blir det promenad med en vän, men än så länge sitter jag här på balkongen och njuter av höstvärmen.
Svackor
Periodvis mår jag bättre än sist jag skrev. Periodvis kommer svackorna och dipparna och spär på mitt självhat och min paranoia även om jag däremellan tror att de försvunnit. Vem har sagt att det är lätt att leva? Det går bra att jobba. Jag sysselsätter mig men emellanåt har jag svårt att koncentrera mig och jag önskar att jag slapp prestera. Men för det mesta rullar det på bra. Jag tycker mycket om mina arbetskamrater, både på min nuvarande arbetsplats och min förra. Vi delar personalrum och jag gläds att få ha mina nya och gamla kollegor så nära. Det är en obeskrivlig känsla att få veta att jag ska få vara här nu. Att jag för en gångs skulle slipper dela upp mig eller starta upp på ett nytt jobb och inte veta om jag får vara kvar.
Koncentrationen tryter
Min bokapp tickar pengar för jag streamar inga böcker just nu. Jag kan inte läsa, orkar inte läsa. Däremot har Netflix gått för högtryck de senaste veckorna. Jag har plöjt serie efter serie. Mubi som är en annan streamintjänst ligger också och tickar men som tur är kostar den inte så mycket. Helst vill jag bara streama SR-play om jag ska lyssna på något. Igår var jag ute och gick och passade på att lyssna på STIL som jag gillar. Idag har jag lyssnat på Söndagsintervjun direkt. Det var Jan Eliasson som intervjuades och berättade om sitt arbete och sin förstoringsglassamling.
Rösten
Min röst är något bättre men långt ifrån bra. Ofta hörs det inte vad jag säger när jag står på affären och ska svara på en fråga i kassan. Det tar på krafterna att klämma fram ljud från stämbanden. Det är okej. Så länge jag mår bättre i infektionen och börjar kunna anstränga mig en smula utan att få hostanfall som gör att jag kiknar, är jag nöjd. Jag har anmält mig till mitt första bodybalance-pass för säsongen nästa vecka. Får se om jag orkar och pallar tempot.
Söndagsintervjun
Jan Eliasson pratade om vikten av att vara personlig och visa respekt vid förhandlingar och vid konfliktlösning, att han tror att det alltid har varit hans styrka. Han visar respekt genom klädsel och genom att välja rätt tidpunkt för mötet. Dessutom vill han alltid visa respekt för kultur. Även om han ska besöka ett land där man inte bär kostym, väljer han att ha skjorta och slips för att visa att han värderar människor lika. Han har förväntningar på sig att bära samma sorts kläder vid liknande tillfällen.
Respekt
Kanske brister jag i respekt. Kanske är jag för rak mot människor? Men jag inbillar mig i alla fall att jag är personlig och jag tror på att vara personlig. Ändå vet jag att respekt och medvetenhet om makt i yrkessammanhang är så viktigt. Jag brukar säga till mina medarbetare, att vi bör vara medvetna om hur vi klär oss, vilken stolshöjd vi sitter på, hur många vi är i förhållande till dem vi bjuder in och hur vi placerar oss i rummet. Jag lärde mig mycket om dessa saker när jag arbetade som rekryterare. I dessa sammanhang reflekterade vi ofta och mycket kring vår maktroll. En kollega till mig inleder ofta ett möte med inbjudna gäster iklädd kavaj men tar demonstrativt av sig kavajen när mötet börjar i respekt och för att så att säga "ta av sig maktattributen". Jag gillar att man reflekterar över sin egen roll och hur man påverkar andra.
Brutaltydlig
Kanske brister jag i att visa respekt för mina medarbetare, kanske är jag så att säga för brutaltydlig? Just nu har jag så låg självkänsla att jag klankar på allt hos mig själv. Det enda jag vet att jag står för som eventuellt kan vara någon fördel är att jag försöker vara mig själv, att jag är ärlig och att jag är jag. Jag gör mig inte till och försöker inte smita från det som är mitt ansvar. Men jag kan inte skaka av mig mina felsteg och misstag som jag i normala fall har tränat på att kunna göra. Jag fylls av skam och värdelöshet, skuld och självförakt. Jag vill ställa till rätta för minsta lilla misstag, men inser samtidigt att alla fel inte beror på mig. Alla gör vi misstag och det gäller att kunna skilja på vilka som är tillräckligt allvarliga och behöver redas ut och vilka vi behöver skaka av oss.
Pick your battles
"Pick your battles" eller "välj dina strider" är flitigt använda uttryck som är så bra att komma i håg när de verkligen behövs. Tre dagar brukar det ta att skaka av sig en känsla av att ha blivit kränkt för mig. Har det gått längre än så kan det vara viktigt att reda ut en konflikt. Ofta hugger jag direkt men har lärt mig att det kan bli en höna av en fjäder. I vissa fall måste principer råda. Ibland far jag själv eller någon annan illa av orsaker eller i sammanhang som inte är acceptabla. Är det frågan om diskriminering eller rena trakasserier är det nolltolerans som gäller, överallt, i alla sammanhang. Då ska man inte ta någon skit.
Solen gick i moln
Nu gick solen i moln och det börjar bli kyligt. Det ska ändå bli skönt att gå ut och gå. Igår var jag ute i skogarna här omkring. Det var ett tecken på att hösten har kommit. Jag dras aldrig söderut när sommaren är här, då går jag alltid in mot stan, mot kolonilotterna i Vinterviken, Trekanten och Hornstull. Men igår var jag vid Klubbensborg. Det var en skön dag och tid för återhämtning. Fortfarande tar tvättandet mycket av min helgtid men jag inbillar mig att det ska bli bättre, för nu har jag beställt tvättmaskin och torktumlare. De kommer om ett par veckor så jag hinner tvätta hemma lagom till resan. Jag är trött på att passa tider och trött på att låta tvättandet ta så mycket av min tid på helgerna. Till viss del behöver jag återhämtningen här ute då men jag vill samtidigt vara fri och flexibel.
Bryt upp, bryt upp och var rak och ärlig mot dig själv och andra när du hamnar i konfliktsituationer. Välj dina strider och sök stöd och hjälp om det behövs!
Det har varit nostalgifrossa på Facebook denna vecka. Det har varit roligt och jag har haft en hel del kontakt med gamla barndomsvänner. Denna bild är från1984, strax efter att jag varit på en teaterkurs på Hammarkullen i Haga i Göteborg. Där träffade jag min äldsta sons pappa. Världen är full av tillfälligheter.
London 1983