Winterwonderland. Jaha, då var det dags igen. Det är som det ska vara i februari. När längtan efter vår börjar smyga sig på, ja det är då det är dags för den riktiga vintern. Alltid lika överraskad. Är inte även april en sån där förrädisk månad? Då vi hoppas på värme men ofta hamnar mitt i en köldknäpp?
Jag mår betydligt bättre. Det kändes tydligt att det vände igår. Att kortisonkuren började ge effekt och att det som höll ett hårt tag om mina bronker äntligen släppte mig fri och lät det som suttit fast skölja ut i en härligt välgörande hosta. Så skönt. Det är en sån obeskrivlig känsla, svår att förklara. När axlarna åker ner igen och man börjar kunna andas normalt. Hostan är ju kvar. En vanlig förkylningshosta men betydligt mindre energi går åt till att klara vardagen. Det vanliga göromålen som att gå några steg, tvätta sig, klä på sig, laga mat och fixa här hemma.
Så i morgon blir det jobb. På tisdag kommer jag sitta hemma och skriva. Jag har en massa material som ska skrivas rent och så behöver jag ringa en del samtal och få iväg en del mail, kontakta Skatteverket osv. Det blir inte nån träning för min del förrän på fredag. Det får räcka med promenader fram till dess. I morgon får jag en rejäl promenad till och från jobbet och på tisdag ska jag också se till att komma ut lite.
Det är svårt för många att förstå det där med infektionskänslighet. Jag som alltid har en flaska vatten med mig på somrarna får ofta frågan om jag kan dela med mig. Självklart gör jag gärna det. Men att jag sen inte kan ta tillbaka flaskan och dricka ur den igen är det få som förstår. Eller låna ut ett solstift till en vän med torra läppar. Ett bett på samma macka kostade mig en svår förkylning med flera månaders svår astma en gång. När jag jobbade i förskola hade jag tog jag mer än 10 antibiotikakurer per år.
Det kan vara en "frisk" person som smittar dig. Risken att denne insjuknar dagen efter finns där. Att personen bär på ett förkylningsvirus som för denne inte mynnar ut annat än i några dagars snuva men som för mig och andra utvecklas till bakteriell infektion med svår astma som följd. En anses som kinkig när en inte vill umgås med dem som är förkylda. Men följderna blir så svåra. Både hälsomässigt och ekonomiskt. Arbetsgivare blir inte glada och i mitt fall drabbas både min arbetsgivare och uppdragsgivare.
Men astma är vi ju många som lider av, tänker du kanske. Alla har i stort sett lite astma i dag. Ja. men det är inte alla som har en funktionsnedsättande astma. Bara du själv kan avgöra hur mycket det är värt för dig att vara försiktig. Nu när jag jobbar med yngre barn har jag drabbats två gånger på väldigt kort tid. I längden håller inte det. Detta var en anledning till att jag började arbeta på gymnasiet för några år sen. Där fungerade det bättre. Men nu får det vara såhär så länge. Tack och lov är det över för den här gången.
Brukar du fundera på att inte smittas eller tänker du att du ändå inte kan påverka det?
0 kommentar(er)
